2003-07-12
Klockan tio ringer den ryska supertelefonen med nummerpresentation i form av akustisk robotröst. Det är Sergey i luren som vill hämta upp oss för en dagsutflykt. Vi får själva välja aktivitet och beslutar oss för forsränning. På vägen upp i bergen stannar vi till på ett kafé, som ligger lummigt insprängt mellan palmer och bananplantor, för att äta frukost. Vid halvelvatiden brakar diskomusiken igång och ett gäng ryssar börjar halsa vodka. Sergey förklara försynt att ryssar på semester dricker vodka mycket ofta och länge. Vi fortsätter upp i bergen i Sergeys lyxiga Toyota och når efter en stund startplatsen för forsränningen. Kort därefter är vi mitt ute i forsen tillsammans med vår rysktalande instruktör och några ryska semesterfirare. Färden går genom Kaukasus vackra natur mellan bergsstup och gröna skogskullar. Korna på betesängarna, kamelen vid stranden och de badande ryskorna gör även de sitt till för att förhöja upplevelsen. Vi tar också tillfället i akt att bada i det iskalla vattnet. Efter en timma och tillika tolv kilometers forsränning når vi målet där Sergey står och väntar. Här beställer vi in nyfångad öring grillad i folie över öppen eld samt varit glas av det hemgjorda vinet. Efter detta lockar stranden i Adler och Sergey släpper av oss för några timmars solbadande innan Sergey hämtar oss igen. Nu skjutsar han hem oss till lägenheten och vi blir beordrade att vila inför kvällens aktiviteter som Alina ska förestå. Efter flera timmars sömn till ljudet av startande och landande Tupolev och Ilyushin-flygplan så kommer Alina med sin kompis Viga samt brorsan Maxim och hämtar upp oss. Utan ett ord kör vi iväg mot Sotji där vi tar av på en knagglig väg uppför ett berg. Slutligen vänder Maxim bilen och förklarar att vi är på Sotjis högsta punkt, 660 meter över havet. Själva fascineras vi mest av eldflugorna i skogen. Vi åker sedan in till Sotji centrum och parkerar bilen utanför nöjesfältet där vi traskar in. På en restaurang beställer vi in kött och pommes frites. Vi tror att vi beställer 200 g kött per person, men servitören tror att vi vill ha 200 g att dela på. Ja ja, vi tjänar ju några kronor på att inte bli mätta och fortsätter därefter till ett slags släng-gunge-karusell som vi kostar på oss att prova. Efter detta beger vi oss till diskotek Oskar, som Viga menar är ett bra ställe. Det är väl egentligen ingen av oss som delar hennes uppfattning och efter några öl propsar vi på att försöka hitta ett bättre disko. Det får bli "Malibu" som ligger nere vid vattnet vackert inramat med lampbeströdda palmer. Stämningen i sällskapet blir bättre och bättre ju längre kvällen lider, och Alina och Viga vågar tillslut prata sin dåliga engelska fullt ut, medan Maxim häver i sig kaffe och Red bull för att hålla sig vaken inför hemfärden.
Klockan tio ringer den ryska supertelefonen med nummerpresentation i form av akustisk robotröst. Det är Sergey i luren som vill hämta upp oss för en dagsutflykt. Vi får själva välja aktivitet och beslutar oss för forsränning. På vägen upp i bergen stannar vi till på ett kafé, som ligger lummigt insprängt mellan palmer och bananplantor, för att äta frukost. Vid halvelvatiden brakar diskomusiken igång och ett gäng ryssar börjar halsa vodka. Sergey förklara försynt att ryssar på semester dricker vodka mycket ofta och länge. Vi fortsätter upp i bergen i Sergeys lyxiga Toyota och når efter en stund startplatsen för forsränningen. Kort därefter är vi mitt ute i forsen tillsammans med vår rysktalande instruktör och några ryska semesterfirare. Färden går genom Kaukasus vackra natur mellan bergsstup och gröna skogskullar. Korna på betesängarna, kamelen vid stranden och de badande ryskorna gör även de sitt till för att förhöja upplevelsen. Vi tar också tillfället i akt att bada i det iskalla vattnet. Efter en timma och tillika tolv kilometers forsränning når vi målet där Sergey står och väntar. Här beställer vi in nyfångad öring grillad i folie över öppen eld samt varit glas av det hemgjorda vinet. Efter detta lockar stranden i Adler och Sergey släpper av oss för några timmars solbadande innan Sergey hämtar oss igen. Nu skjutsar han hem oss till lägenheten och vi blir beordrade att vila inför kvällens aktiviteter som Alina ska förestå. Efter flera timmars sömn till ljudet av startande och landande Tupolev och Ilyushin-flygplan så kommer Alina med sin kompis Viga samt brorsan Maxim och hämtar upp oss. Utan ett ord kör vi iväg mot Sotji där vi tar av på en knagglig väg uppför ett berg. Slutligen vänder Maxim bilen och förklarar att vi är på Sotjis högsta punkt, 660 meter över havet. Själva fascineras vi mest av eldflugorna i skogen. Vi åker sedan in till Sotji centrum och parkerar bilen utanför nöjesfältet där vi traskar in. På en restaurang beställer vi in kött och pommes frites. Vi tror att vi beställer 200 g kött per person, men servitören tror att vi vill ha 200 g att dela på. Ja ja, vi tjänar ju några kronor på att inte bli mätta och fortsätter därefter till ett slags släng-gunge-karusell som vi kostar på oss att prova. Efter detta beger vi oss till diskotek Oskar, som Viga menar är ett bra ställe. Det är väl egentligen ingen av oss som delar hennes uppfattning och efter några öl propsar vi på att försöka hitta ett bättre disko. Det får bli "Malibu" som ligger nere vid vattnet vackert inramat med lampbeströdda palmer. Stämningen i sällskapet blir bättre och bättre ju längre kvällen lider, och Alina och Viga vågar tillslut prata sin dåliga engelska fullt ut, medan Maxim häver i sig kaffe och Red bull för att hålla sig vaken inför hemfärden.